söndag 30 november 2014

Julpyssel

I vanliga fall brukar jag stå ute på någon av alla julmarknader denna första adventshelg, men i helgen har jag hållit mig hemmavid, och fått tid att pyssla lite. Inte för att jag är i behov av mer julsaker, men tycker det är kul att göra någon ny dekoration varje år.
Läste om att det var viktigt att skilja på den lilla vekehållaren innan vi skickar de tomma värmeljushållarna till återvinningen, för de ar av olika material. Fast jag tänkte återvinna dom själv istället.
Klippte med min taggsax, som redan är så slö att den inte går att använda till tyg.
Limmade ihop några lager med limpistol.
Efter att ha sågat ut en krans i frigolit,klädde jag den med röd trikå, och klippte till några blad i filt.Det går förstås att använda vilket tyg som helst, eller band om du fördrar det. Om det är ett stumt tyg, så klipp på skrådden, så blir det töjbart och lättare att få slätt.Satte fast blommorna med knappnålar, som också fungerar som pistiller.


Handvävda sniljor av tunna trasor är användbara till annat än att väva mattor med.
Lindade dem kring järntrådshjärtan och fick några juliga dekorationer.

När jag ändå var igång så tog jag och uppdaterade den gamla ljuskronan från svärfars tid med lite textil. 
De gröna är också sniljor, men i detta fall av ylle.
Ljusen jag stöpte av stumparna blev lite sneda men de funkar ändå. 
Banden är det enda som faktiskt inte är återbruk. Köpte dem på mysiga Nordanå lanthandel i Skellefteå. 
Önskar er alla en riktigt mysig adventstid!














söndag 12 oktober 2014

Västerbottensvävarna på besök hos duktiga återbrukare.


En textilnörd som undertecknad har ibland problem med att strukturera sitt slöjdande och jag trodde att skriva ner de olika projekten och idéerna i datorn skulle underlätta. Det är åtminstone ett stöd för minnet, och lättare att hitta tack vare programmets sökfunktion.
De senaste månaderna har den mesta tiden gått åt till att slutföra vår vävbok Vyer och Vävar i Västerbotten och planera för Västerbottensvävarnas medverkan i vävmässan Väv 2014 i Umeå.
Nu när det är överstökat, så var det dags för vår planerade medlemsaktivitet - besök hos några av våra medlemmar som ville visa hur de jobbar , framförallt med trasvävar.
Första stoppet var hos Gunnel som bjöd på soppa och roliga idéer och tips på nya sätt att använda trasor. Tex genom att sno rep av dem och flata en pallsits.
Med hjälp av tre trasor och en repmaskin gjordes denna fina pallsits.
Gunnel har även snickrat trädetaljerna och sammanfogat pallen.
Det var en trevlig träff som resulterade i ytterligare planering av aktiviteter för Västerbottensvävarnas medlemmar. 
Ibland har vi ju inte plats för någon vävstol och då är det bra att det finns alternativa sätt att använda mattrasor.

Gunnel har gått kurs på Sätergläntan och blivit "hooked" av Locker Hooking.
Hon lovade utan att tveka att ställa upp och hålla en workshop för medlemmarna i denna teknik.
Vi har ju alla tygbitar som ligger och inte kommer till användning, så nu finns chansen för de som vill testa en teknik från "over there"
Här behövs förutom tygremsor i ca 3 cm bredd också en botten av gallerväv och en lång virkkrok med ett hål längst bak.
Det blir en stadig kvalité som lämpar sig väl till en fotpall.

Nästa stop var i Holmsund hos Katarina, som framförallt väver mattor.

Här med några inslag av fruktnät.
En fin julmatta i snärjteknik

Katarina inspireras ofta av vackra naturbilder fotograferade av hennes man Jan. Här kan ni se fler av hennes verk, och även höra en intervju med henne i radions P4.
Mönstret till hennes matta "Skogens röda guld" finns i vår bok Vyer och Vävar från Västerbotten.

Måste också visa Katarinas välorganiserade hylla med färdigklippta mattrasor
 




onsdag 9 juli 2014

Mattor utan vävstol

I fredags var det workshop med tema göra mattor utan vävstol..Tekniken att fläta mattor är gammal och jag hittade en rund flätad matta på hembygdsgården i Norsjö. Flätningen kan göras med tre eller flera strängar.
Sen sys de ihop runt eller i raka längder.
Ett annat sätt är att sy langett med hjälp av en grov nål gjord av ett tandborstskaft. För att få mattan tätare sys langetten över en trasa. Den mattan kan göras rund eller oval, allt efter önskemål.
Någon stor matta hinns inte med på tre timmar, men en början, eller ett grytunderlägg kan vara rimligt. 
Ungdomarna valde flätmetoden och Benita ville prova göra en skål/väska med tandborsttekniken. Den tekniken är snabbare för det behövs inget finlir med synål, men nu var det ju inte heller någon tävling.
Roligt att se tonåringarna så koncentrerade på sömnaden, trots att katten kom och störde emellanåt. 
Skickade med lite extra tyg så de kunde färdigställa sitt projekt på resan hem till Västerås.

fredag 11 april 2014

Mattrastillverkning i vårsolen.

Den sista tiden har försökt få ihop material till en bred trasmatta. Jag blev förtjust i en gammal matta som finns i hembygdsgården i Jörn.
Vi har en två meters bred mattväv uppsatt i vävstugan , och den passar ju bra till ett sådant projekt.
Återstår bara att skaffa lämpligt material. Jag har sparat gamla urblekta lakan och andra tygbitar i akt och mening att väva mattor, men dom ska ju först förvandlas till trasor i lämplig bredd. 
Har prövat olika vägar att på ett rationellt sätt att få till detta material. Vill helst ha längre sammanhängande trasor, så jag slipper så många avbrott när jag väl sitter/står vid vävstolen. Därför börjar jag med att sy ihop lakanen till en tunnel, som jag sedan viker ihop och klipper i lagom breda remsor.

 Lämnar några centimeter som jag sedan snedklipper, så jag får de önskade sammanhängande längderna.
Men efter ett antal lakan, så värker händerna , och jag inser att det inte kommer att bli den mängd trasor jag kommer att behöva på detta sätt. 
Har inköpt en apparat för ett antal år sedan, som skulle revolutionera tillverkningen av mattrasor, men inte lyckats bli vän med den. Nu inhandlar jag nya blad till den tillhörande mattkniven och tänker ge den en ny chans.
 Men jag har nog inte den rätta tekniken, för trasorna blir väldigt hackiga och det skräpar förfärligt.
 Återstår att gå ut i solen och riva trasorna. Eftersom det både är en typ av styrketräning, när jag river åtta remsor på en gång samtidigt som jag solar, så behöver jag inte räkna med tiden det tar. Det blir ändå plus liksom..
För ärligt talat- hur ska en kunna ta betalt för allt jobb som det innebär att framställa en trasmatta - även om materialet är "gratis"? Kom fram till att jag behöver en timme för att riva och nysta upp 1,5 kg trasor. Av detta kan man väva ca 1 kvadratmeter. 
Men inte avstår jag från att väva mattor, även om det inte är "lönsamt" med företagsekonomiska mått mätt.
Att återanvända textilier till användbara inredningsprodukter, istället för att slänga dom, måste väl vara ekonomiskt om vi tar hänsyn till miljön?  Dessutom känner jag samhörigheten till mina anmödrar som av nödvändighet tog tillvara varje liten tygbit för att återanvända till dess den var alldeles uppnött.
Och inget blir ju så dyrt att det inte går att ge bort till barn och barnbarn...




onsdag 19 februari 2014

Återbrukets drottning

Har härmed korat vår egen "drottning i återbruk" Anita , som är med i vår vävförening Vävskälet.
Hon kommer varje vecka i en ny outfit, som hon sytt av olika delar. Här virkar hon på en av många sjalar som hon gör av garn hon köpt på loppis. Denna vecka hade hon dessutom med sig en läcker väska. 
 Den är sydd i klackmatte-teknik av olika spinkbitar.
Är inte detta tyg från en klänning från 20- (eller kanske 30- ) talet fint?
Ser fram emot vad hon ska visa upp nästa måndag då vi träffs igen. 


söndag 26 januari 2014

Väver boa med bandvävstol

Så fick vi då äntligen vinter. Den satt ovanligt långt inne, men de senaste veckorna har vi haft en temperatur som pendlat mellan 20-30 grader, så några längre utomhusvistelser blir det inte för min del.
Mycket trevligare är det att sitta inne och väva små lappar med Zoom Loom ramen. Använder det handspunna garnet som blev över efter att jag stickat en dreambird sjal. Det går åt drygt 7 meter garn till en ruta, så små nystan av olika garner kan komma till pass i ett sånt här projekt.
Det rosaröda garnet -Malabrigo Silky Merino- köpte jag från Woolery samtidigt med ramen. Inget "spink" alltå, men ett ljuvligt material att ha runt halsen.
Tyvärr åkte jag på tull, och det blev betydligt dyrare än jag tänkt mig, men det är smällar man får ta.
Nu ska den gamla bandvävstolen som stått oanvänd i mitt uthus i åratal, få testa vad den går för.
Drar på en smal varp med samma garn som i bitarna jag vävt.
Jag väver in bitarna med hjälp av en grov stoppnål - en på var sida- med ca 10 inslag emellan.

Efter 88 bitar och 1,8 meter band så har jag min boa klar.
Varje bit tar ca 15-20 minuter att väva, så det blev ju en dyr sak om tidsåtgången för att spinna garnet också ska tas i beaktande. Så är ju fallet med det mesta av det hantverk vi ägnar oss åt.





Trendigare än någonsin med spink.

Sent omsider verkar de flesta ha upptäckt vitsen med att spara,lappa och laga. Kanske beroende på allt tal om krisberedskap? En annan som sp...